Varför lejonunge?

Inte först och främst att det låter gulligt, faktiskt. Det har en djupare innebörd: jag älskar honom som kallas "lejonet av Juda stam" i Upp 5:5. Han är mitt hjärtas skatt, Jesus Kristus. Inte för att någon sagt det till mig. Nej, det började med att hans underbara kärlek bara fyllde mitt hjärta så den flödade över, en söndagsmorgon hösten 1999. Har svårt att skriva om det kortfattat, för jag vill försöka beskriva det mer. Sedan dess har jag inte kunnat släppa honom och jag är så glad över det.

I skrivandets stund var det en och en halv vecka se'n jag såg den tecknade versionen av "Häxan och lejonet" av CS Lewis. Hela bokserien om landet Narnia, som "Häxan och lejonet" är en del av, är en analogi av det kristna budskapet. Lejonet heter Aslan och är en till synes frånvarande kung över ett land som har förpestats av en ond häxa. I slutet offrar han sig i en förrädares ställe och låter häxan bli hans plågoande in i döden. När häxan och hennes allierade tror att de har vunnit genom hans död, uppstår han igen och har vunnit tillbaka förrädaren från häxans makt. Så segrar han och häxan blir till stoft under hans stora tassar. Det sägs många bra saker om Aslan, bland annat: "visst är han farlig, men han är god!".
 
Så är "lejonet av Juda stam". Han är stor och mäktig. Om det är någon man ska frukta, så är det honom (eller Fadern). Men han använder sin makt för att göra gott. Han har tagit förrädarens rättmätiga straff, syndens alla konsekvenser, på sig själv. Före hans liv och död skrevs det ner hundratals profetior om honom, bl.a:

Liksom ett får som leds till slakt,
liksom ett lamm som är tyst inför den som klipper det
öppnade han inte sin mun.” (Jes 53:7).

Guds egen Son gick tyst och lydigt in i en förnedrande död för att alla vi människor som tror på honom ska få slippa det straff för våra överträdelser som vi egentligen förtjänar. Ingen som kommer till honom med ett ärligt hjärta ska han därför visa bort, vad de än har gjort. Se, han har segrat, lejonet av Juda stam, Guds dyra offerlamm! Jag vet att det är sant, faktiskt, för jag har upplevt hans kärlek. Sedan är det upp till dig om du vill testa själv. Men jag lovar, om du lär känna Jesus kommer du inte att ångra dig. Han är verklig.

"Idol 2005" - förnedrings-TV?

Såg nyss på det där TV-programmet som vissa avskyr för att det är onödigt förnedrande och vissa älskar för att det är brutalt uppriktigt, vad gäller hanteringen av purfärska talanger som vill bli erfarna popstjärnor. Jag kunde inte låta bli att undra om undertecknad någonsin skulle kunna ställa upp.

Först vill jag bara säga att jag både dras till det och finner tanken förnedrande. (Inte för att jag dras till det för att det är förnedrande!) Det vore verkligen en utmaning att försöka tillfredsställa jurymedlemmarna... Men vad då tillfredsställa? Det enda som går hem är väl att försöka vara sig själv, eller? Tänk bara på en superstjärna som Madonna. Eh, vänta nu. Jag är ingen Madonna-expert, men är inte hemligheten med henne att hon lyckas sälja sig själv gång på gång genom att förnyas? Hon är som en produkt som ständigt uppdateras för att hänga med i svängarna. Snacka om att tillfredsställa konsumenter. Fast hon kanske hamnade efter för några krökar se'n.

Hur som helst. Det vore intressant att se om man lyckades tränga sig in i ramen för vad de söker. Ärligt talat vet jag inte om jag skulle lyckas. Jag vet att jag kan på mitt sätt, men kanske inte på deras sätt. Därför kan jag bli lite arg av tanken på det även om jag aldrig försökt. Nej nej, jag vill inte ens bli "Idol 2005" egentligen. Jag var sugen på utmaningen i ungefär två sekunder, märker jag nu... Jag känner mig redan lite avståndstagande gentemot ovanstående funderingar...

Något som man dock blir påmind om, med oförstående fascination, är att det finns människor som tydligen är totalt omedvetna om sin egen brist vad gäller musikalitet. Totalt. Deras tondövhet är ju inte deras fel, men där borde ju familj och vänner åtminstone kunna agera försvar, innan bollen får rulla ända in i mål och de står och måste bli förnedrade i TV för sina orealistiska drömmar. Fy skäms på er alla, som vägrar berätta sanningen.

Trots risken att bli förnedrad tror jag ändå att man ska köra sitt eget race om man vill det (fast det är nog en bra idé att fråga efter feedback från pålitliga källor). Detta var förresten ett grymt politiskt korrekt dagboksinlägg. Det känns som att jag säger sån't de flesta redan vet. Hm. Men jag har på känn att nå't som är politiskt o-korrekt kan vänta runt hörnet! :)

Allting har en orsak

None


Allting har en orsak,

men jag hade inte tänkt
att du skulle behöva se dig själv
som en kugge i ett maskineri.
Som om världen vore
ett oändligt nätverk av obarmhärtiga mekanismer
och du vore ensam.
 
Jag hoppas att du menade något annat,
till exempel att du ser dig själv
som ett önskat barn som är vilse,
där världen är
ett enda stort myllrande varuhus där du inte hör hemma
och mamma söker dig.

April 2005

Tack gode Gud!

Ja, det är allt jag kan säga. Sofia Högdahl har nu fått ett erbjudande om ett boende! Det är i ett hus tillsammans med en lågstadiefröken som heter Alison. Hon är sedan länge medlem i den kyrka som jag ska ha att göra med i London! Jag får bo bara två km från kontoret där jag ska jobba i SE1-området (strax nedanför mitten på kartan nedan). Som en gammal jubilar sa: "London är fett som ett as"...

Någon som är konfunderad över vad jag egentligen ska ha för praktik? Det är egentligen enkelt. Jag ska jobba i ett mediateam som producerar och distribuerar CD:s och mp3:s med kristen undervisning på. Denna undervisning kommer både från en kyrka, St Helen's, och en organisation som utbildar predikanter, The Proclamation Trust (PT). Det är i PT:s lokaler mediateamet har sitt kontor.

http://www.st-helens.org.uk
http://www.proctrust.org.uk

Jepp, så är det! Och nu har jag boende! Det var den gulliga sekreteraren (på St Helen's) Sydnie som hjälpte mig med detta! Ska verkligen bli kul att träffa henne. Har bara pratat med henne i telefon en gång.

Fotnot: Boendet ligger även ca två km från Tonys högkvarter, The Houses of Parliament, Westminster. Måste undersöka saken närmare... Måste undersöka allt närmare :D


Postcode map

Åh London, var ska jag bo?

Aouch. Jag vet inte var jag ska bo om en månad, då jag far till London på Interpraktik (i ett halvår). Det är helt emot min natur, känns det som. Att kryssa mellan annonser i forum på internet angående en sådan essentiell sak för ens välbefinnande som hemmet är inte min grej. Om jag hade en kompis att ta med mig och vi sökte tillsammans skulle det vara mycket bättre. Men nu är jag bara ensam.

Ändå gör jag det. Under det gånga dygnet har det skramlats ihop fyra svar på min annons som heter "Female flatmates wanted" på http://www.gumtree.com. Vissa känns bättre än andra. Men ingen är perfekt. Jag skulle vilja bo så nära praktikplatsen som möjligt (centralt) och slippa betala multum. Lugna och trevliga människor som ska upp tidigt på morgonen som jag, är självklart ett plus... Det är nog det jag tänker på mest. Människorna. Det sociala.

Ska du nå'n gång fara till London eller så, kan jag dock rekommendera http://www.moveflat.com pga att annonserna måste vara något utförliga för att godkännas.

Ack, ja. Just nu känns det inte ens kul att fara. Annars känns det spännande. Jag vet inte vad som väntar. Denna dagboks syfte blir att hålla mina nära, kära och bekanta uppdaterade om vad som händer där. Hoppas ni vill följa mig :) En liten människa i en stor stad... Utan en enda kotte hon känner. Hurra. Men till en stor del gör jag det här för att växa. Ska klara att tackla ensamheten. Det är nog nyttigt, i alla fall till en viss grad.

*Svälj* :/

Låttext: Vilken kärlek han bar

Jag önskar jag kunde säga
vilken kärlek han bar
på sina trötta axlar och varma rygg
under dessa da'r

som var de sista i hans vandring
här på denna jord
men jag har förstått att hur jag än försöker
så har jag inga ord

Han visste att han skulle dö
och ändå lämnade han sig
i deras kalla händer och bittra svek
Han gjorde det för dig

Åh, jag önskar jag kunde säga
så att du förstod
vilken smärta som fanns i hans bröst
för hans kärleksblod

som kan befria alla människor
ifrån synd och skuld och skam
och när han hängde där på korset var han
Guds offerlamm

Men det finns inga ord i världen
som kan bära den sanningen
nej, ditt hjärta är den enda väg
som finns att ta för den

Nej, det finns inga ord i världen
som kan bära den sanningen
Ditt eget hjärta är den enda väg
som finns att ta för den

Jag önskar du ville öppna
det hjärta som du har
så Jesus själv får visa dig
vilken kärlek han bar


Våren 2003

Sorg över solnedgång

Sommaren brukade andas ångest över mig.
Hon brukade sjunga om alltings hjälplöshet
genom sin kvällsrodnande himmel
som omslöt de sorgsna, grönklädda träden.

Det var aldrig så smärtsamt att befinna sig i timmarnas förlopp
som när sommarkvällarnas stillsamma skönhet
drog djupa suckar i vemod.

Aftonen la sig tungt på mitt hjärta;
varför vet jag inte,
men hela naturen,
de oskyldigt svällande blomknopparna,
de långa trottoarerna,
de varmt upplysta husväggarna,
allt, var ensamhet.

Juli 2002

Porr är en lögn om sex

Detta är vad jag tycker:

Porrindustrin är ett hopkok av lögner med glamorösa överdrag; sanningen stinker lång väg för den som inte hellre låtsas att det är skön sex på film bara för att själv få nyttja produktionerna, bekvämt insjunken i sin egen föreställningsvärld.

Inget porranvändande är oskyldigt och oviktigt, utan det är själva huvudorsaken till att marknaden kan fortsätta existera. Du är konsumenten. Bolagen riktar sig till dig. Vare sig du blir bjuden på gratisprov (”köttbit på pinne”, t.ex. på internet) eller faktiskt betalar för skräpet, är ditt begär det enda som håller maskineriets kugghjul i rörelse. Industrin är så fruktansvärt utbredd och produktionen så storskalig hela världen över. Jag vågar inte tänka på hur många miljarder dollar den omsätter varje år.

Andelen offer för sexuellt utnyttjande, våldtäkt och missbruk är betydligt högre inom porrbranchen än bland människor i hela samhället. Människorna som får pengar för att ha sex är i allmänhet inte de ovillkorligt älskade barnen med trygghet i sig själva. Jag skulle inte tro att det förvånar dig om du tänker efter. Och hur ska folk kunna veta, om kvinnan som agerar objekt i deras lilla njutningsmedel inte blev sexuellt utnyttjad som flicka, inte är drogberoende eller lider av allvarliga störningar i sin självbild? Nej, just det. De kan inte veta vilka sorgliga livsöden som ligger bakom. Hon är bara en vara i köttmarknaden av ”tits, cunts and ass” och det är så porrbolagen vill ha det.

Jag skäms verkligen över dumheten hos de människor, framförallt de av mitt eget kön, som själva är förespråkare av porrfilm. Porren är en äcklig, stor illusion med idel destruktivitet bakom.

Maktkampen upplöses i små partiklar

... när kärleken är rådande.

Jag har funderat av och an på det som står i Bibeln om relationen mellan man och kvinna. Framförallt den som går att skönja i Paulus brev. Jag vill så gärna förstå. Vad som är rätt, och vad som är kulturellt betingat. Jag vill destillera ut andemeningen ur sammanhanget. Det går. Och det är framförallt nödvändigt.

Paulus skriver att kvinnan ska underordna sig. Å andra sidan skrev han vid ett tillfälle att vi ska underordna oss varandra i kärlek. Och att mannen ska älska sin hustru så som Kristus älskade kyrkan och utgav sitt liv för den. Tacka Gud för att han plitade ner de raderna också.

Kärleken avväpnar nämligen alla slags försök till självhävdelse. Jesus sa till sina lärjungar i Johannesevangeliet: ”Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner.” När hans alltför mänskliga följeslagare började tvista om vem av dem som var störst, sa han ”den som är störst bland er ska vara de andras tjänare”. Sedan demonstrerade han sin storhet genom att böja sig ner och tvätta deras smutsiga fötter inför den sista måltiden. Finalen på hans uppdrag var att ge sitt liv för att ta på sig vår skuld, våra brott, våra misslyckanden, vår synd.

Det kan bara inte gå fel om vi verkligen älskar varandra. Jag ställer mig själv en fråga: varför är det ett problem för mig, att jag ska underordna mig någon som älskar och tjänar mig osjälviskt? Vart tog maktkampen vägen? Löstes inte den upp i kärlekens förtärande eld? Vill vi blunda för det, för att vår självhävdelses rädsla är större än den riskabla kärleken? Jag står snopen och svarslös. Är inte problematiken med underordnande ogrundad när kärleken finns med i bilden?

Svaret är ja. Problemen heter själviskhet och misstro.

Scarface - en predikan

Scarface är en gedigen produkt från 1983 om en knarkgangster som spelas av Al Pacino. En fruktansvärt bra film, med en fruktansvärd story.

Jag såg den för ett år sedan med brorsan. Det som gjorde mig mest illa till mods var det helvete som huvudrollskaraktären, Tony Montana, befann sig i när han hade kommit till toppen av sin karriär. Miljontals kokaindollar strömmade in varje månad. Han hade äktat den vackra kvinnan Elvira (som gestaltades av en ung Michelle Pfeiffer). Han badade skumbad, rökte cigarr och drack whisky. Han snortade kokain hela tiden. Elvira satt framför spegeln och gjorde sig vacker varje dag. Och snortade kokain hela tiden. Tony Montana gjorde affärer och mördade alla som kom i hans väg. Med händerna nerstänkta av blod blev han allt mer paraniod och maktgalen. Knarket var deras dagliga giftiga bröd, både ekonomiskt och själsligt. Pengarna fortsatte strömma in, därför att människor vill ha kokain. Och myndigheterna hade han mutat bort. Korrumperade polismän fick resor och en fet löneförhöjning av gangsterkungen. ”The world is yours”. Så stod det på en staty i mitten av hans palats. Men vad hjälper det om en man vinner hela världen men förlorar sin själ? Med vad ska han köpa tillbaka sin själ? Sina pengar?

Jag fascinerades av hur människor kan leva när de är fast i en ond, mörk, förbannad cirkel. Han levde i en mardröm, Tony Montana. Och han bar på en så stor skuld, att han aldrig mer skulle våga se sanningen i vitögat. Han valde att ljuga för sig själv. Han valde att fortsätta leva i mörker så inte ljuset skulle avslöja honom. Aldrig skulle han våga. Aldrig skulle han orka. Han skulle förgås. Han skulle smälta ner av skam, han skulle frätas sönder. Han skulle krossas av sin egen smärta över allt ont som han bar inom sig, som tyngde ner honom, som konsumerade han själ. Han var såld till slav under synden. Och han ville inte bli fri. I vart fall kunde han inte bli fri på egen hand, så han valde att acceptera det. Att han inte visste att det finns en som kan befria även ur det djupaste mörker! Som kommit just för att befria och rädda dem som gått vilse!

Jag kom att tänka på hur värdelöst det är att vilja vinna hela världen och allt som finns i den. Johannes ord ”älska inte världen och allt som finns i den, vad ögonen begär, vad högmodet skryter med” har en stark och oföränderligt sann innebörd. Det var precis detta som Satan försökte lura Jesus att önska av honom i öknen. Satan ville att Jesus skulle falla ner på knä och buga inför honom, därför lovade han att Jesus skulle få hela världen i utbyte. Men som vi vet är Satan en lögnare, och dessutom lögnens fader. Satan äger inte hela världen, som om han kunde ge den till vem han ville. Men han lockar människor att begära det som är ont. Han som var så girig att han inte nöjde sig med att vara en skön andevarelse i himlen, han försöker lura människor ut i girighetens bländspel, tomhetens ingenmansland, i mörkret och kylan där han själv hör hemma. Men när människor efter en lång tids slitande mellan desperat sökande och förnekelse inser att det inte finns något där förutom död, är det mycket svårt att ta sig därifrån. Människor har blivit förslavade av samma begär som lovade dem makt och frihet.

Men ingen är fri utom den som låter sig befrias av Jesus. ”Om Sonen befriar er, då blir ni verkligen fria” sa Jesus. Han kom för att göra oss fria från lagen som säger att varje syndare måste dö, genom att uppfylla lagen och därmed dö i vårt ställe. Men i Jesus undervisning ingår också allt som befriar oss från girighet. ”Ge till dem som ber er”, ”gör gott mot dem som inte är goda mot er”, ”gör er inga bekymmer för morgondagen vad gäller materiella ting”, ”samla skatter i himlen där ingen mal och mask förstör”. Jesus vill ge oss det rätta perspektivet på livet. Han vill bjuda in oss i sitt rike. Men han påpekade att han rike inte är av denna världen. Hans rike är evigt. Och han berättade mycket om sitt rike, både i liknelser och klartext. Det finns många underbara saker att säga om det. Där kommer den siste att bli först. Och den som vill vara störst, den ska vara de andras tjänare. Alltså den som ger sig själv för andra, den ska ses som den störste. Störst är den som älskar mest.

Vem kan passa bättre som kung än Jesus? Han är A och O, början och slutet. Men för att visa att han regerar i kärlek, gav han sitt liv för oss, ja för hela världens skull. Han sa: ”ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner”. Och han gav sitt liv. Inte bara för sina vänner, utan för sina fiender. Han levde upp till sin undervisning helt och hållet. Han fullbordade lagen. Han fullbordade Guds vilja i sitt liv, han den rättfärdige, som bär världens synder till syndernas förlåtelse för många. Det är vad Bibeln säger. Så skynda du till Jesus om du inte redan känner honom. Be att han ska visa sig i ditt liv och komma in i ditt hjärta. Det är i dag han väntar på dig. I morgon kan det vara för sent, min vän. Hör du inte hans röst som kallar? ”Kom till mig, alla ni som är törstiga.” ”Den som tror på mig, ur hans inre ska flyta strömmar av levande vatten.” ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.” ”Tjuven har bara kommit för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de ska ha liv, och liv i överflöd.” Dessa ord gäller även dig. Jag önskar dig en välsignad helg och ett liv med min älskade herre och vän Jesus Kristus.

Leva i kärleken...

"Leva i kärleken
och sprida den
Det är allt vi har att göra
på denna jord
Allting annat
är ingenting"

Margareta Melin

Rätt Filosofi Saknas Uppenbarligen

Jag hittade en annonsnovell för RFSU, skriven av Per Hagman i ett nummer av Veckorevyn från 1999 mitt i städningen av en gammal byrå förra året.

Vid första anblicken trodde jag att det var en annons som ville uppmärksamma oss på problemet barnprostitution, eftersom att det brukar målas upp scenarion av den verkligheten för att väcka reaktioner hos läsare. Rubriken består av ett utdrag ur texten, som lyder ”… hon särar på benen och drar ett finger längs det späda…”. De första raderna i novellen återger frågan ”Du vill ju spruta mig i ansiktet, eller hur?” Jag ser framför mig en flicka som är van vid att bli förnedrad och få sin kropp utnyttjad. Detta är en dialog mellan två främlingar som har träffats och ska ha sex. ”’Då vill du väl trycka in den i rumpan på mig?’ fortsätter den unga skönheten i precis samma ton.” Jag läser vidare. Det visar sig att mannen inte vill göra det och svarar ett oförstående ”nä” på hennes frågor. ”Nähä, men då vill du väl göra nåt annat sjukt då?” skrattar hon, varpå han fortfarande svarar nej. Jag hade fel om den typiska barnprostutitionsannonsen. Det visar sig att hon är förtjust över situationen och faktiskt vill ligga med honom. De är bara två främlingar. Hon är i de yngre tonåren. Hans ålder är obestämd, men han kallas ”mannen”. Det visar sig dessutom att flickan bär ett silverkors runt halsen. Hon säger ”Du får inte komma in i mig, men du får komma var du vill”. Gissa var? Mot slutet av novellen står det ”Pysslig är minen när hon först droppar och sedan häller Grön Chartreuse över hans lem. Innan hon särar på kristna och likörsliriga läppar…”

Den här formen av sexuellt umgänge tycker jag inte bör uppmuntras. Flickan borde vänta med att ha sex tills hon träffar någon hon vill dela livet med. Det här handlar tydligen om en kristen som totalt har missat att Gud även bryr sig om hur man sköter om sin sexualitet. Att förtränga den är aldrig sunt, men däremot att acceptera att man har känslor och kunna behärska dem. Sex hör hemma i en varaktig relation mellan man och kvinna som hålls ihop av kärlek, inte beroende enbart av känslor men också lojalitet och trofasthet. (Varför skrev författaren om en kristen tjej som bryter mot de ideal hon egentligen ska tro på som något positivt? Det är enormt sårande för mig som kristen.)

Annonsen var en lustaptitretare som ville påminna om att använda kondom. Slutklämmen i annonsnovellen lyder: ”Sex är lust. Lust är skönt. Vi tror att en värld där man bejakar lusten blir en bättre och skönare värld. Ha alltid en kondom tillgänglig, då kan du hålla lusten levande.” Men jag håller inte med. Fler och fler tröttnar på sexfixeringen i medierna och samhället i övrigt. Att vi låter lusten styra oss dit den vill, till t.ex. one-night stands, tror inte jag leder till en bättre värld. Kärleken hos ett älskande par, som får ett underbart uttryck i sexuellt umgänge, leder inte nödvändigtvis heller till en bättre värld. Vad som däremot gör världen bättre är att vi försöker behandla varandra kärleksfullt genom att ställa upp, bry oss och ge av vår tid och vårt engagemang till både vänner och främlingar, oavsett om vi är av samma sort eller ej.

Lovsångspromenad och regnbågspärlor

Först vill jag med min formella ådra bara säga ett slags "hej och välkommen!". Okej, så var det gjort. Man ska inte överdriva :)

 

I morse vaknade jag utsövd ca 10:30 med en ljuvlig känsla av harmoni. Det var första natten jag sov nere i brorsans gamla källarrum utan öronproppar - men surret från elskåpet hade till "höres" upphört. Dessutom hade jag drömt en behaglig dröm om en fest där jag blev ombedd att vara ljudtekniker bara för att han som hade festen var öh... så att säga, förtjust i mig. Inte för att det att han var intresserad som var direkt behagligt och inte för att jag ska säga vem det var. Glöm det. Huvudsaken var att drömmen var av det lugnare slaget, min namnbricka med ett antal tekniska uppgifter till trots - där det bl.a. stod att jag var "videofilmuppspålare"... (Jag fick till stavfelet med någon slags fiffig förklaring att det ändå var rättstavat i drömmen, men nu minns jag inte den logiken.)

 

Det var den första lediga vardagsmorgonen efter sommarjobbets slut. Jag bara drog på mig kläderna och tog en promenad innan jag åt. Det fanns lovsång inuti (vad ni än tror så är det faktiskt inte ofta!) och jag bara började fundera på vad jag ska sjunga på lördag. Jag började trevande mumla mig fram och kom ganska fort att tänka på frasen "someone's missing you tonight". Började sjunga den och ändrade till "någon saknar dig i kväll". Allteftersom frasen utökades till en vers och en refräng lades till, vände jag tillbaka hem eftersom att jag tänkte att jag borde skriva ner den. Faktum var att jag tänkte att Gud ville det. Fast när jag kom till pianot kom jag inte så mycket längre i skapandet. Jag bara konserverade det redan påfunna. Hoppas jag kan göra den klar snart, även om det kanske är för mycket begärt att den ska vara färdig innan lördag.

 

Regnbågspärlor? Japp, det är så man kan definiera de små färgskiftande plastsmyckena jag har i öronen numera. Gick in på Sivs ur och guld i Småstaden i dag och slog till. Inte direkt planerat, men grymt kul! Smärtan är nästan borta. Tredje gången gillt! (Japp, jag försökte göra hål två gånger när jag var mindre. Felet då kanske berodde på att jag petade för tvättade med spritlapp där för ofta. Man ska tydligen röra så lite som möjligt där egentligen.)

 

Nu ska jag försöka njuta ytterligare av denna ljuva augustidag...




RSS 2.0