Va? Helt sjukt att jag inte skrivit här på så länge.

Jag har haft en helt underbar helg i Örnsköldsvik. Linnea och Jeanette fyllde 25 år i lördags och vi, sex tjejer, sov i Jeanettes lägenhet. På fredagkvällen var det fika och sällskapsspel, på lördagen var det shopping i solskenet och lördagkväll såg vi när MoDo tog SM-guld varpå vi drog ut snabbt som sjutton för att ställa oss i kö på O'Leary's. Där var det högljutt. Folk skrek hur de älskade MoDo, jublade över deras seger, klappade i händerna, sjöng och spelade trumma.

Där kan man snacka karismatiskt. Vissa kristna är ju också karismatiska. De har för vana att sjunga högt och lyfta händerna pga segern som Jesus vunnit över synden och döden, men det är bara det att segern som Jesus vann ägde rum för ett par millenium sedan, inte för ett par timmar sedan. På tal om sång, det är inte alla lördagnätter jag får sjunga "Simply the best" omgiven av en jublande hop festprissar. Jag sjöng faktiskt till Gud, men det var det väl inte många som kunde gissa.

Jag har det så bra som har så underbara vänner. Jag saknade er i helgen. Det var ju så mycket skoj som hände i Piteå också. Jag ser fortfarande med tacksamhet på de månader som gått sedan jag kom tillbaka från London. Jag har det verkligen fantastiskt roligt här hemma. Tack, alla människor i min omgivning, för att ni finns. Ni betyder så mycket för mig. (Du också!)

Förresten är jag aptrött i dag och har just gått miste om en solskensdag pga ett litet problem som jag har gjort större. Men jag är övertygad om att det kommer att gå över. Jag bara ber till Gud att det ska vara över snart för det KOMMER att gå över.