Nu ska jag säga att jag är stolt över mig själv för en grej här, så den som stör sig på det kan sluta läsa... nu.

Jag har aldrig varit någon plugghäst. Jag har saknat disciplin och uthållighet. Men nu känner jag mig lite stolt, faktiskt. Jag fick VG på religionspsykologin. Dock är det inte själva betyget jag är mest stolt över, utan det är uthålligheten. Det är strategi och disciplin som jag saknat förut, och det har inneburit en massa stressläsande på slutet. Men nu tänkte jag att jag skulle satsa på VG, och för att få det visste jag att jag åtminstone borde läsa ut kurslitteraturen och göra uppgifterna. Och att jag lyckades med det, det är en större skräll än att jag får VG. Jag lyckades nämligen visa något för mig själv, om mig själv, som jag aldrig visat förut. Att jag kan planera mitt eget arbete och inte göra det i sista minuten.

Okej, nu slutar jag prata om hur stolt jag är över mig själv. Då kan jag ju bara säga till alla som tycker att de är hopplösa fall vad gäller målmedvetenhet och disciplin på livets olika områden att det finns hopp för er! För om jag klarar det, så klarar de flesta det!

Intelligens i all ära, den går att använda till mycket om man bara vill. Men denna egenskap, att sätta upp ett mål och jobba sig fram till det, tycker jag borde vara snäppet mer attraktivt ute på arbetsmarknaden än ren intelligens. Det är mer beundransvärt med någon som läser flitigt och får ett okej betyg, än någon som är slarvig med att läsa och får samma betyg. De har uppnått samma mål, men den sistnämnda har inte använt sin naturgivna potential till fullo, medan den förstnämnda har gjort det mesta av sin begåvning. Att halka in på en räkmacka är tur, men att dra sig fram med tänder och naglar är skicklighet.

Dock har jag redan halkat efter med planeringen för kursen i etik som vi läser just nu. Synd och skam, det som är så intressant. Det är ganska irriterande egentligen. Jag ska börja bums, så kanske jag hinner läsa ut böckerna den här gången också. Sedan får jag väl se vad jag får för betyg, men då har jag i alla fall gjort det.

Undrar just vilken skillnad det gör om man får G eller VG på universitetet? Jag menar, får man jobb lättare om man har VG-referenser? Jag vet inte hur många VG jag lyckas få, men det skulle vara kul att veta vad det innebär för skillnad.

Men hur ironiskt är det inte att jag egentligen borde plugga just nu istället för att skriva ett blogginlägg om att plugga! AAAHH!