Tortyr och musik hör ihop. I Irak provade man olika genrer och upptäckte att country var det som fungerade bäst där.

När jag sitter och frukostar min vaniljyoghurt och müsli börjar ett illamående smyga sig på när jag läser om vilken musik som är vanligast vid tortyr enligt författaren och kompositören Peter Bryngelsson. Kan ni bara tänka er stressen och paniken att ha livet hängandes på en skör tråd pga sadistiska fångvaktares lekar samtidigt som du utsätts för Dolly Partons klämkäcka country-musik? Det skulle vara ett ultimat hån. Jag kan också tänka mig att dansbandsmusik à la Kicki Danielsson skulle göra susen. Usch!

Jag sov ganska länge i morse så jag är ännu i skedet att jag blickar framåt mot dagens sysslor. Jag ska fixa en del grejer, plugga, städa och fixa fika till kvällens hemgrupp. Tyvärr är jag fortfarande trött. Morgonsömnen blir så hackig när Anders stiger upp så tidigt. Det bästa vore om jag orkade stiga upp tidigt också vilket var mitt mål för denna slappa distanspluggtillvaro. Jag har en slags sundhetstanke som går ut på att stiga upp senast kl sju och baka bröd innan jag tar itu med dagens studier.

Om jag verkligen vill ska jag nog kunna göra det. Sjävklart kan jag det. Men frågan är om jag egentligen vill vara så sund? Någon gång ibland men definitivt inte jämt. Den där sundhetstanken kanske bara är en bild jag fått från hälsotidningar och andra morgonpigga människor. Jag har nog inte fått den från mig själv. Att stiga upp nio brukar räcka gott och väl för mig. Jag tycker att morgonen ändå är så tråkig så det är lika bra att sova bort den. Speciellt när det blir mörkt.