Det är något som jag gått och grubblat på sedan i somras. Jag känner att jag måste ut med det, för det känns som om mitt hjärta bara brinner av det. Vet inte varför, men jag kan väl säga att det bara är den jag är. Egentligen är jag ganska evangelistisk av mig. Har ofta haft svårt att hålla tyst om Jesus.

Och jag kan givetvis inte sluta prata om Jesus bara för att jag nu tror att han är världens frälsare. Alla människors frälsare, särskilt för oss som tror. Det tror jag är den sanna Jesus som världen behöver få lära känna.

Ni kristna som är ledsna att jag säger det här för att ni tycker att jag har fel, till er kan jag bara säga att jag förstår er. Ni är i den situation jag var i, innan jag började tro det här. Jag var fullkomligt övertygad om att bara om man överger Bibeln, kan man tro det här. För mig har det visat sig vara tvärtom. Därför vill jag be er om tålamod och ödmjukhet. Snälla, vänta med att bestämma er för att det måste vara på ett visst sätt. Det är i alla fall inte mer än rätt att ni vet mer om det här innan ni fattar ett beslut.

Ni icke-kristna som läser det här, jag vet inte hur mycket ni bryr er. Men jag hoppas att ni ska få tillfälle att, om ni vill, veta mer om det här. Ni som inte kan tro på en Gud som låter människor plågas för evigt, ni är extra välkomna att följa min blogg hädanefter, för jag kommer att ta upp det mer.

Det här är en nyhet om att jag har ändrat uppfattning, och det vill jag nå ut med helt enkelt för att det är sådan jag är. Jag trivs inte med att hålla tyst om vad jag anser är dyrbara sanningar. Så detta är ett första tillkännagivande. Jag har tänkt att inbjuda till diskussion och eftertanke allt eftersom, när jag tar upp anledningarna till att jag har kommit till att tro som jag gör. Jag kommer att ägna en stor del av bloggen till det hädanefter, så jag hoppas få diskutera det med er. Jag kommer att ta upp både Bibeln, kyrkohistorien och allt som hör ämnet till. Men om ni vill säga något om detta redan nu, så skicka mig gärna ett mejl, på sofia.hogdahl[snabel-a]gmail.com.

Det här är väldigt stort för mig. Det innebär en stor glädje att tro på det här samtidigt som jag vet att jag förmodligen kommer att få ovänner på grund av det, sådana som har bestämt sig på förhand för att det är fel. Men även om de flesta kristna jag känner skulle se ner på mig, även om jag inte kommer att höra hemma i någon kyrka, så vet jag i alla fall att jag hör hemma hos den Jesus som har gett mig sin heliga Ande och visat mig sin kärlek. Honom ska jag följa, kosta vad det kosta vill. För det jag har i honom är mer värt än hela världen.

Åh, det ska bli så kul att skriva mer om det här. :)

Men i dag är det valborgsmässoafton, himlen är blå och snart kommer Anders hem. Vi ska fara ut till badhusparken här och kolla på brasan och kanalsimmet. Ska bli trevligt :)