På den senaste tiden har jag kommit att tänka på en hel del. Ofta har tanken på att lägga upp det på bloggen flugit förbi också. Men jag har tänkt att jag kanske ska låta tankarna komma på pränt fast inte offenligt. Där blir de ändå ansade till oigenkännlighet. De blir redigerade och putsade för att passa offentlighetens ljus.

I går kväll fick jag ett råd av min älskade Anders som jag tror jag ska ta. Jag ska skriva till Gud. Och är det inte det bästa? Inför Gud behöver jag inte redigera. Tvärtom - Gud vill att jag är så ärlig som möjligt. Och vad kan vara bättre än att sätta det på pränt? Tankar kan flyga omkring, men bokstäverna kanske får mig att se tydligare. Kaos och förvirring hör mörkret till. Struktur och insikt är redskap från Gud.

Jag har fina vänner som fört bönedagbok väldigt länge. Det är nog en enorm fördel att kunna gå tillbaka och se det man har skrivit. Man ser tydligare vad Gud har gjort sedan man skrev. För vi glömmer ofta alla gånger som Gud har förändrat en situation som vi lämnat i Hans händer. Så ett råd jag både vill ta själv och ge vidare är att prova skriva till Gud, speciellt om det känns som en svår situation och du har svårt att koncentrera dig på att be.