Scientologikyrkan, kritiken och "fair game"

Med anledning av att mitt förra inlägg kan betraktas som kritiskt mot Scientologikyrkan så vill jag skynda mig att tillägga något om deras policy vad gäller kritiker.

Scientologerna kör med något de kallar för "fair game", sägs det. De menar att om man vill sabba för dem så får de sabba tillbaka. Det kan t.ex. handla om att sabba ens rykte så ens trovärdighet försvinner. Därför är många av kritikerna anonyma. Jag vet inte om mina små oansenliga inlägg om Scientologikyrkan kan reta någon, men om jag blir anklagad för något kriminellt någon gång så kan ni ju komma ihåg det. Jag blir lite rädd att de ska googla och hitta just min blogg. Pinsamt men sant!

Nog för att de säkert inte är så inflytelserika på grund av alla tokiga rykten. Men bloggen Scientologisekten säger att scientologerna storsatsar i Sverige just nu genom att ha köpt lokaler för 50 miljoner kronor i Malmö och att de vill bygga sitt världscentra i vårt land. Kan det verkligen stämma? I så fall kanske man ska varna för vad många kallar en farlig sekt.

Eller tänk om det är samma sak med Scientologikyrkan som det var med Livets Ord under 80-talet? En massa hype och påhitt? Allt kanske inte är sant? Livets Ord-medlemmar borde i alla fall akta sig för att tro något ryktesbaserat om Scientologikyrkan med tanke på deras erfarenheter. Vi ska vara lika snälla mot scientologer som mot våra medkristna, eller hur?!

Scientologikyrkans hemliga skrift

Scientologikyrkan har väl alla hört talas om vid det här laget. Jag kanske var bland de få som inte hade så mycket grepp om den. Tills för ett litet tag sen.

Scientologin grundades av den amerikanske scifi-författaren Lafayette Ronald Hubbard under 1950-talet. De tror på en praktisk religiös filosofi, som ska hjälpa människor att bli starka och friska. Det tilltalar ju såklart många att höra att det faktiskt finns en metod som folk säger funkar. Bland annat har Tom Cruise gått in för scientologin helt och hållet. Och det här är en typisk svensk blogg med scientologiska åsikter mot psykofarmaka, för mänskliga rättigheter etc. Om scientologin verkligen funkar för alla råder det dock delade meningar om.

Men det finns kontroversiella sidor hos dem, menar kritiker. En av dem är att medlemmar inte får ta del av vissa hemliga dokument innan de är redo att ta emot det (och innan de har betalat dyrt för kurser i självutveckling). Om man läser dem innan man är redo säger de att man blir sjuk och dör av lungcancer. Ungefär som i Berts dagbok, där han har skrivit i början att den som läser kommer drabbas av ve och fasa. Inte ens Tom Cruise har fått reda på det här, skulle jag tro. Läs alltså detta utdrag ur Scientologikyrkans hemliga skrifter på egen risk:

För 75 miljoner år sedan härskade en ondskefull rymdkejsare vid namn Xenu över Vintergatans alla planeter. Varje planet hade 178 miljarder invånare och var kraftigt överbefolkade. Den onde kejsaren lät därför frysa ner invånarna och transporterade dem till jorden där de placerades vid vulkaner. Därefter sprängdes vätebomber i vulkanerna och dödade hela befolkningen. Men eftersom de egentligen var en typ av själsväsen, (som scientologerna kallar "thetaner"), kunde de istället besätta levande människor. Idag är varje människa besatt av hundratals, kanske tusentals, kroppsthetaner. Enda vägen till befrielse är att ta till sig scientologins visdom så man slutligen kan bekämpa thetanerna med hjälp av bland annat telepati. Lyckas man med detta blir man till sist en "Operating Thetan", dvs en fullt utvecklad och upplyst övermänniska i besittning av superkrafter och direkt magiska kvaliteter. (Källa)

Tänk om den kristna kyrkan gjorde likadant? Eller för den delen alla andra rörelser som har speciella texter som de grundar sin tro på. Tanken är svindlande. Först när man varit kristen i flera år och betalat flera tiotusentals kronor får man läsa skapelseberättelsen...

Herrens vägar äro nog trots allt outgrundliga

Mitt första steg mot att ta emot Jesus var att läsa ett traktat av en evangelist som ska ha varit involverad i trosrörelsen. Denna rörelse är i vissa kretsar betraktad som ett verk av djävulen. Jag kommer ihåg att jag för några år sedan hade en ordväxling över nätet med en gammal man som var oerhört fientligt inställd till trosrörelsen. Han godtog till slut mitt vittnesbörd om hur jag blivit frälst trots att det inleddes med att jag läste detta trosrörelsehäfte. Han skrev något i stil med: "Gud såg nog till att orden du läste träffade rätt i alla fall."

Trosrörelsen, men nyandligheten då? Tänk att vissa menar att utan nyandligheten skulle de aldrig ha kommit till tro på Jesus. Vissa kan se tillbaka på den som en väckarklocka att Gud finns. Jag vet åtminstone ett exempel på det. Inte för att jag gillar nyandligheten ett skvatt faktiskt, men jag måste nog erkänna att i vissa människors liv har den fått vara ett steg närmare Jesus. Det är väl inget konstigt i sig. Gud kan söka reda på människor på de mest udda ställen.

Detta är ett citat från en intervju i Dagen med Harry Månsus:

"En annan 'knäckfråga': Är Jesus enda vägen?

- Jag skulle svara både ja och nej. Jag har sett många människor närma sig kristen tro, och i dag är de präster eller diakoner, men de har startat med Mirakelkursen eller Deepak Chopra och en del av de andra som jag 'skjuter i sank'.

Hos den seriösa delen (inom New Age, min anm.) finns en påtaglig nyfikenhet för kristen tro och mystik menar han, och för många har resan fortsatt mot kristenheten.

- Gud använder många vägar för att föra hem sina förlorade barn, tolvstegsrörelsen, nyandligheten - speciellt den seriösa delen av den - och terapier av olika slag.

- Jag bekänner mig inte till någon annan väg hem än den som vi möter i Jesus Kristus. Men jag sätter mig inte i någon domstol och börjar sortera folk inför den vita tronen. Det lämnar jag till en högre makt."

Det ena kan alltså leda till det andra. Jag har oerhört svårt att säga att det skulle varit bättre om det och det inte hänt ibland. Det är ju bara Gud som vet vad som skulle varit bättre och inte. Tyvärr! ;-) Nä, jag skojar bara.

Yoga och Jesus

(Senast uppdaterad 2008-09-22)

Jag trodde att jag hade så många svar när jag först publicerade den här artikeln. Nu förstår jag bättre. Jag vill framför allt att människor ska må bra. Det är det viktigaste. Många jag känner söker inre frid. Jag behöver det också. Människor mår dåligt på grund av mycket i vårt samhälle. Det kan vara stress, höga krav eller något annat. Många söker sig till träningsformen yoga. De hoppas på att finna något som gör en lugnare, starkare och lyckligare som människa. Det är inte fel att vilja bli det och jag förstår att det är så många som provar sig fram.

Yoga är en träningsform med en andlig aspekt. Eller kanske snarare en andlighet med en fysisk aspekt? Så här beskrivs yoga på alternativmedicin.se: "Ordet yoga är sanskrit och kommer från roten yuj, som betyder såväl att förena som att tämja, behärska ... Yogans syfte är en stegvis harmonisering av människan med målet att nå helhet: en (åter-)integrering av det individuella självet i det kosmiska självet eller all-medvetandet, vilket också kan beskrivas som jagets förening med Gud."

Egentligen bär yoga en stor likhet med kristen andlighet. Det är att vi ska bli ett med Gud. Men jag upplever att det finns en viktig skillnad. Själva tron på en personlig Gud som älskar en. Och jag tror att tron på att Jesus är min frälsare är en livsförvandlande kraft. Det är känslan att jag får vara som ett litet barn som lyfts upp i en stor famn. Där är jag älskad precis som jag är, och då får jag veta här och nu att himlen också är min. Och det tror jag är helt unikt med kristen andlighet. Vi behöver inte göra något för att förtjäna det. Frälsningen är helt och hållet en gåva som vi får upptäcka.

Tänk så många sårade och trasiga människor det finns, som inte vet att de har någon som älskar dem att luta sig mot. De tror att deras enda hopp är att de själva gör rätt saker och tror rätt saker! Även många kristna plågas av denna rädsla. De vill så gärna tro att det finns en Gud som älskar dem fastän de är så fyllda av tvivel. Men de vågar bara räkna med denna Guds hjälp om de lyckas göra goda handlingar, ta tag i sina liv, ha rätt åsikter och tro på rätt dogmer! Och de tror att Gud inte alls bryr sig om hur de känner.

Men denna Gud och denna ångestfyllda verklighet finns inte! Den är ett mänskligt tankefoster. Den sanna Gudens kärlek och frid är en gåva, helt och hållet, helt gratis till alla. Till alla! Fastän du kanske inte tror det just nu är gåvan även till dig. Inget som händer med dig eller som du gör eller tänker kan hindra Guds kärlek.


Jesus sa att han är ljuset som har kommit hit i världen för att ingen som tror på honom ska vara kvar i mörkret. Han sa också att Guds rike är inom oss. Guds rike är som när Gud lever i vårt hjärta. Guds närvaro kallas också för den heliga Anden. När man förvandlas av den heliga Anden kan man märka av kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Alltså är en andlig människa fylld av självkänsla i sig själv och medkänsla till andra.

Vi behöver varann för att få veta att vi är älskade. Vi behöver få veta att vi får vara dem vi är. Vi behöver stötta varann att våga lita på vår inre kommunikation med Gud. Självklart ska ingen dominera över någon annan eller komma med någon pekpinne om att "så här är det och du ska bara vara tyst". Vi behöver lita på att Gud låter oss växa i vår egen takt. Vi behöver lyssna, både på vårt eget hjärtas tankar och på varandra. Ärligheten är viktigast. Då kan Guds röst höras tydligare.

Det är vad kristen andlighet är. Jag tror det är en kraft som kan förvandla världen. Om vi bara visste hur mycket Gud älskar oss och vilket hopp om framtiden han vill ge! Då tror jag att också världen skulle se mycket annorlunda ut. Men vi kan ju bara börja med vårt eget liv... Och det tycker jag är spännande! Jag är övertygad om att vi kommer att nå målet!

Fotnot: För den som gillar strechningar och ställningar för att förbättra sitt fysiska välbefinnande kan man kanske ta en titt på ett kristet alternativ till Yoga: PraiseMoves ;-)



RSS 2.0