"Jag förstår det inte" eller "jag gillar det inte"?
Marie skrev en bra kommentar till inlägget om folkmord i Guds namn och mitt svar blev så långt att jag kände för att göra det till en enskild bloggpost istället... Och den följer nu.
Bibeln innehåller underbara citat om kärlek och berättelser om Gud som är lätta att gilla. Men vad betyder det egentligen när man säger att man inte förstår vissa saker Bibeln? Nu tänker jag inte på avancerad symbolik som i Uppenbarelseboken, utan på t.ex. krigen i Gamla Testamentet eller helvetet. Jag har hört det uttrycket förut och det har känts som ett sätt att säga att man inte kan ta till sig allt i Bibeln. För det mesta som Gud gör förklaras faktiskt ganska tydligt. Men det är när man inte förmår definiera sin uppfattning om rättvisa, kärlek och helighet efter Bibelns mått som man får problem.
Jag har haft en underbart fin bild av Jesus, samtidigt som jag inte har förstått vissa saker som verkat grymma eller tokiga i Bibeln. Rättare sagt, jag har inte fått ihop dem med min bild av honom. Men min bild av Jesus kanske inte var helt biblisk?
"Gud är god, det vet jag även om jag inte förstår allt i Bibeln!". Jag håller med. Men om man ska tro att Bibelns Gud är god, då ska man kanske inte säga så utan att fundera vidare. I så fall är Gud god just enligt sina handlingar enligt Bibeln - vilka definierar hans godhet - inte trots dem. Och visst, många saker i Bibeln är ju helt underbara. Men andra saker kan vi bara försvara med det klassiska maktargumentet: It's Gods word, God said it, and that settles it!
Jag förstår nog många av Bibelns utsagor, men jag kanske inte vill tro på alltihopa. Vad som blir konsekvenserna är jag beredd att ta. Jag tror nämligen att Gud förstår. Gud kanske inte förstår enligt vissa ställen Bibeln, vad vet jag, men det är ju just den gudsbilden som jag inte tror på.
EDIT: Jag redigerar friskt i detta inlägg medan jag tänker vidare. Så kom gärna tillbaka och läs igen. Tack till Marie som hjälpte mig med denna tankeprocess.
Att tolka NT i ljuset av GT
Som kristen tror jag att vi ska läsa Gamla Testamentet (GT) i ljuset av Nya Testamentet (NT). Men jag tror också, vilket mer sällan är tydligt, att vi ska tolka Nya Testamentet i ljuset av Gamla
Testamentet.Hur menar jag då? Jo, Jesus var jude. Alla hans lärjungar och apostlar var judar. Alla som skrivit breven, dikterna, historieskildringarna och profetiorna som nu finns sammanställda i Bibeln var judar, inte greker, svenskar, amerikaner eller indier. Och därför tror jag inte att Bibeln kan betyda något som inte fanns i författarnas tankar när de skrev den. Bibelns budskap ska inte tolkas utifrån någon annan bakgrund än den judiska.
Det betyder t.ex. att vi bättre kommer att förstå vad Jesus menade när vi tolkar hans undervisning som en fortsättning av Gamla Testamentets uppenbarelse. Vem var Gud? Vad lovade Gud att göra? Vad innebar Guds kärlek och makt? Hur och varför dömde Gud människor? För att bara ta några viktiga exempel.
Men det betyder inte att vi ska bli och tänka som judar. Vi behöver inte omskära oss, låta bli griskött, bära slöja som kvinnor eller följa andra sociala seder som t.ex. hur ett bröllop rent tekniskt gick till med trolovning och allt. Men jag tror att Gudsbilden, människosynen och moraliska principer som Bibeln ger uttryck för är något som Gud vill att vi följer i varje tid, oavsett kultur. Och för att förstå den eviga betydelsen av det tillfälliga, måste vi först förstå det tillfälliga. Alltså den judiska tankevärlden. Sedan kan vi lämna den och tillämpa det eviga budskapet i vår egen kultur.
Jag tycker mig se att vi ibland har svårt att bara låta Jesus ord och person falla tillbaka på Guds karaktär i GT, Guds sätt att handla och profetiorna om Jesus. Men det är verkligen värt det. Och spännande!
Det är en jakt på sanningen om Jesus, som har goda utsikter att bli framgångsrik.
Och det säger jag på tal om den heta diskussionen om Jesus, som ånyo har flammat upp i och med Gardells bok om honom. Kul att Jesus engagerar så många än i dag, även oss svenskar.
Ibland engagerar han nästan våldsamt mycket. Jag glömmer aldrig när jag en solig söndagseftermiddag sensommaren 2006 strosade i Hyde Park vid Speaker's Corner och hamnade mitt i skottgluggen mellan muslimer och kristna som bokstavligen skrek sig hesa över om Jesus var Guds son eller en vanlig profet. Det var oerhört intressant men man insåg snabbt att det gav inget förutom möjligen stämbandsinflammation. Riktigt så är det inte överallt, som tur är.
